Om någon timme styr bilen mot nya äventyr. Det är en något pirrig och oerhört förväntansfull känsla som byggt bo i mitt sinne.

En av de kanske roligaste sakerna är att jag ska göra denna resa med en gammal och mycket speciell vän, tänk vad världen är underbar!

Utanför regnar det, stora, små, långa, runda, ovala...droppar och faktiskt är det så att jag just hörde en knall. Men vad gör väl det då jag är inomhus och pckar ner tillhörigheter som visar vem jag är.

Detta ska bli roligt <3

Tänk att så många människor lägger massor av tid och pengar på att motarbeta livets tecken... vackra rynkor som berättar att man av livserfarenhet är både vis och rik.

Min mormor är en av de vackraste människor jag vet, med sina finmarkerade rynkor och spår av det liv hon hittills levt. Med sitt tjocka gråa hår och varma famn. Jag är lyckligt lottad som ännu får ha en mormor kvar i livet och jag önskar att jag kunnat vårda den gåva bättre än jag gör, däremot finns hon med mig i mina sekunder av liv och det är jag tacksam över.

I morgon är en tung dag för min familj, vi ska begrava ännu en familjemedlem som tyvärr lämnar jordelivet tidigare än man tänkt sig. Tänk vad en och samma familj kan råka ut för och ska klara av...

Det kommer att vara sorgligt, men ska göras till något fint, det är i alla fall min stora förhoppning! Min mormor och min mamma som är närmast sörjande har varit med om mycket och förtjänar en stund av hopp, ljus och kärlek liksom alla människor gör, men i morgonvill jag ge lite extra till dessa två underbara mammor!!!

ÄLSKAR ER!