I bland är jag så trött på situationer... det känns som att huset är fullt av trotsiga treåringar. Sura miner och tjafsigt dagarna i ända. Detta gör mig så  uttråkad och less. När den ena slutar börjar den andre och sen är det plötsligt inbördes konflikter, så trist!

Kan inte mer än att hoppas på bättre tider, just nu är detfaktiskt inte så kul. Snaack om vad det tär på en och på den vuxna relationen. Nehgationerna smittar av sig och stämningen blir inte så kul... 

Hoppas att ni där ute mår bättre än jag och att ni känner vårkänslor och glädje! Jag letar efter min känsla.