...är jag I Bulgarien!

I morse vaknade jag av att regnet slog mot rutan, jaha... Jag drog mig en stund till innan jag orkade ta steget och sätta ner ena foten i golvet. Efter att båda fotsulorna fått känna underlag en stund tittade jag ut genom förstret igen och då sken solen...

Just så var det idag, en totalvändning på en pyttestund.  Så ser livet ut, det tar sina vändningar och vi hinner inte alltid med att förbereda oss för det som sker. Även om jag själv upplever att jag har en stabil tillvaro i livet, vet jag att dessa situationer rör sig inte allt för lång borta och jag berörs av det. 

Livet är värt att levas både i glädjde, förväntan, förtvivlan och sorg, det går om vi förhåller oss till det som är.

Att förhålla mig till... har blivit ett motto jag bär med mig.

Mitt liv blir mitt

Om jag förhåller mig till det, behöver jag inte gå och vara tjurig eller ledsen på någon eller något, inte ens på mig själv.

Livet är värt att levas...

Mitt liv är mitt älskade liv 

Så har dagen varit...

Mannen spelade för barn på Lindängens amfiteater idag, mycket trevlig stund även om solen stekte hett. Fick träffa söta Visanbarn och personal, lilla C och J tillsammans med mamma H. 

Möten på jobb som varit givande, supergod mat till vårt lilla samkväm. Kommer helt klart att sakna dessa kollegor när jag ska läma dem...

Nu på kvällen har jag dykt upp som en överraskning på en student tillsammans med min man. En ny upplevelse, sjöng och spelade Slipping through my fingers som inledning till ett tal från mor till son. Fint!

Nu i kväll pratade jag med en av mina finaste vänner och blev av innehållet i samtalet upprörd över hur vissa människor kan bete sig...inte på honom då alltså utan på någon annan. Hur kan man vara så självisk och elak, helt utan känslor för andra människor. Förstår inte och är förundrad över förra årets tålamod (mitt eget). Har tyvärr ingen respekt för människor som bär sig åt på detta vis och jag hoppas på ödet, att vi människor får vad vi förtjänar.

Ledsen men försöker ha en positiv inställig även till detta

Förstår knappt att halva året snart gått...

Sommaren är här och liksom andra år blir jag lika förundrad varje gång.

Månaden bjuder på allt möjligt, närmast är det öppethus på yngsta sonens skola, hembesök av Svt, ap och samkväm på jobb, jag ska vara en överraskning, mellansonens klass har konsert med efterföljande picknick, sjunga på begravning, fotbollsmatcher, förfestligheter inför resan och förutom detta ska det tvättas, planeras och packas inför södagens Bulgarien resa...

Lagom vecka eller hur?

Sov sött!